Åren som följde fick jag möjlighet att på nära håll följa arbete med energier i form av healing och genom att förändra det sätt man såg på världen. Den första kontakten hade jag med Martin Brofman, healer, som arbetade med meditationer utifrån det han kallar vitt ljus. Martin hade själv en omvälvande upplevelse genom att ha fått en mycket kort överlevnadstid på grund av en icke operabel tumör. Han bestämde sig för att söka och testa om det fanns någon som hade någon annan uppfattning om vad det berodde på och om det fanns något han kunde göra. När han så överlevt den förutsagda återstående tiden ett par gånger om och kom tillbaka till sin läkare ville man inte höra talas om vad han gjort utan trodde man begått ett misstag. Martin berättar om månader av meditation och förändring av sitt sätt att tänka och uppleva världen. Det blev en ny början på en ny del av hans liv som healer och kursledare. Jag hade förmånen att få gå på hans undervisningar i Schweiz.

Det ena ledde till det andra . När en fråga var besvarad kom genast flera till. Jag valde att utbilda mig i fotzonterapi och gick det år av medicinsk grundutbildning som var förutsättningen för att året därpå få undervisning av zoner och alla samband man där kunde utläsa. Med mig hade jag innan en ganska färsk socionomexamen med personalsocial inriktning men intresset för hälsa och friskvård var starkare just då och jag valde att utforska det.

Åter i Sverige med min socionom- och zonterapiutbildning startade jag 1983 min mottagning för behandling på Lidingö. Nu blev det också möjligt att läsa en komprimerad homeopatutbildning i Danmark likvärdig den som fanns här hemma och i Arcanums regi men kortare eftersom jag fick räkna mig tillgodo min grundmedicinska utbildning även för detta. Sagt och gjort.

Jag pendlade ner till Danmark, läste och tentade. Nu kunde jag även lägga till den homeopatiska behandlingen och bedömningen för mina patienter. Arbetade med liv och lust. Det här var både intressant och roligt. Under den här tiden gjorde man också en utredning om svenska folkets relation till alternativmedicin. Jag var med som representant för fotzon-terapeuterna och var även ordförande i riksförbundet under fyra år. Vi gav behandling i riksdagshuset för att man skulle få känna på vad det hela var.Rapporten som kom var inte riktigt vad man hade väntat sig från politiskt håll. Den visade att de flesta svenskar hade kontakt med någon alternativterapeut och också att förtroendet var stort. Vi som jobbade med terapier av olika slag jublade förstås över att vi fick erkännande för våra metoder och vårt sätt att möta patienterna på.

För min del fortsatte sökandet kring hälsa och vad man kunde göra. Nu påbörjade jag min utbildning i kinesiologi som är en metod som använder sig av de energipunkter och energiflöden som finns hos var och en. Här gick att avläsa kopplingar mellan fysiska besvär och energiblockeringar av olika slag. Den var spännande och lite mer komplicerad än zonterapin, vilket också gjorde att det gick bättre att få resultat för väldigt olika typer av obalanser och ohälsa. Det fanns också andra typer av grenar inom kinesiologin som arbetade mer med bakomliggande orsaker på ett känslomässigt och ett mentalt plan. Förträffliga tekniker visade det sig att koppla ihop olika underliggande program i den inre känslovärlden med olika symptom.

Nu kom ett utvecklingssteg i mina behandlingar där jag började se patientens energifält och också uppleva ett kommunikationsfält med information från den person jag hade på behandlingsbritsen. Personen själv var helt ovetande om vad som pågick och upplevde inget av det jag tog del av. Jag var en noggrann person som inte tog lätt på den här typen av kommunikation, varför jag började göra undersökningar utan att ha fått förhandsinformation och skrev ner detta med bläck så det inte gick att ändra i efterskott. Först när min undersökning var klar tog jag patientens sjukdomshistoria och anledning till varför de sökt sig till mottagningen. Jag hade då möjlighet att jämföra. Det som då var intressant var att jag hade cirka fem punkter på min lista medan patienten endast hade två eller tre. Det förde vidare till utgångspunkten att förändringen som jag såg redan låg i energifälten men den hade ännu inte manifesterats på en fysisk nivå. Patienten hade alltså ännu inte känt av den. Den gick inte heller att mäta i laboratorieprover eller testresultat inom den vanliga vården.

Betydde det då att om det gick att förändra i energifälten att manifestationen inte skulle äga rum?

Det blev min arbetshypotes och det jag vill utforska. Istället för att vänta tills obalansen var manifesterad kroppsligt i någon form av ohälsa eller sjukdom skulle jag se om det gick att förändra och läka i energifälten och på så sätt förhindra en manifestation.

Jag fortsatte alltså att arbeta med energier och att korrigera energiblockeringar.